Sola och var glad
Ja, nu har man äntligen fått färg på sin bleka hy och det känns hur bra som helst. Snart är man lika brun som en pepparkaka och det är så himla varmt ute om dagarn, I love it. Så det blir nog mer sol och bad imorn igen tillsammans med min syster och dom andra i havet, det känns som att vara utomlands, för att det är så varmt i vattnet :).
/Fredrik Björn
The greatest love is within you..
Det är många som är ute efter den stora, lyckliga, fantastiska och helt underbara kärleken, men det är inte många som finner den. Jag tror i alla fall att det finns någon för oss alla, men frågan är när man väl finner den så kallade "rätte" i livet och om det kommer att vara förevigt lyckligt i alla sina dagar.
Själv är jag väldigt tveksam på om man kommer att vara lycklig hela livet ut, för livet är ingen dans på rosor, det känns mer som att livet är till för att lära sig av de goda och onda sakerna som sker i vårt liv. Jag har i alla fall varit med om både goda och onda saker som har hänt för mig. Jag har både känt mig lycklig och olycklig, men frågan är, vad är det som får en att vara lycklig? Kan man säga att pengar gör en lyckligare än vad kärleken gör, för att kärleken den kommer och den går? Eller som min farmor sa till mig en gång, "Föremålen växlas medan kärleken den består" och det har hon rätt i, för jag har som sagt inte haft tur i kärleken. Mina tidigare pojkvänner har lämnat mig men jag tror fortfarande på kärleken, att den en dag ska knacka på min dörr och ha sin famn öppen för mig, men den dagen verkar aldrig komma, men men.
Men kärleken är väl inte allt i livet? För vad hade vi varit om vi inte hade våran familj, släkten eller vännerna? man ska ta vara på dom som man har runt omkring sig, dom som finns där för en när livet känns som surast, ungefär som att bita i det sura äpplet. "En vän stannar kanske kvar hela livet medan pojkvänner/flickvänner kommer och går som dom vill" och det stämmer.
Men den största kärleken av dom alla finns hos oss alla, och vet ni vilken kärlek jag tänker på? det är den som finns inom oss, vår inre själ och hälsa. Jag citerar ifrån en av Whitney Houstons låtar "Greatest love of all" finns inom dig. För om man inte älskar sig själv kan man aldrig lära sig att älska andra. Så glöm inte bort att den största kärleken hos oss alla finns inom oss, den måste vi inte leta efter, för den finns där hela tiden från början till slut. Glöm inte bort det alla ensamma själar där ute.
/ Fredrik Björn
Drinka drinkar med Palle svanslös!
Ja, nu är det strax dags för sängen, för jag ska upp tidigt imorn för att jobba... vill verkligen inte, men det är ett måste för min ekonomi. Visst, jag trivs med mitt jobb gör jag men kan behöva lite semester nu, men efter att man har jobbat så får man semester för mödan och strax är det ju snart Europride 08 :D, jag längtar verkligen redan nu. Men jag kommer inte vara ledig då heller utan jag kommer att jobba som volontär i år igen, men den här gången ska jag inte bygga Pride park utan jag ska ta hand om gästlistorna vid VIP Entren, häftigt va?! Hehe
Så det längtar jag till verkligen. Jag kom precis hem ifrån min granne nyss och hade tänkt skriva vad som hände denna kvällen. Vi pratade och hade det trevligt så skulle jag berätta för Madde att jag ska till Tunisien i augusti. Då berättade jag vad man fik med ac, gratis solstol och en kypare som serverar drinkar åt en vid poolen. Och då plötsligt sa jag " Ja, men då kan man ju drinka drinkar varje dag i solen" Först så märkte jag inte själv att jag sa fel, men sen såg jag på min systers min och hon sa "Drinka drinkar, vad är det?" menar du inte "Dricka drinkar?" Men då sa jag bara "Men man får väl bilda sina egna ord ibland" Så nu istället för att säga att man ska dricka drinkar kan man säga drinka drinkar, för det första är det lättare att uttala och sen låter det mer eget, personligt på sätt och vis.
Och min vän Jonte (Jesus) sa att han en gång sa Palle Svanslös istället för Pelle svanslös. Så man undrar egentligen vart han såg den julkalendern någonstans, inte i Sverige i alla fall, för här heter den Pelle Svanslös.
I just love you all guys, det vet ni :)
/ Fredrik Björn
"Sthlmsbögarna"
För det första så vill jag inget illa Per Robin, men jag tycker att det han skriver om inte alls stämmer med gayvärlden samt hur synen på vad en bög är och gör stämmer. Jag menar, alla uppfattar väl sin egen bild hur en bög är eller hur en punkare är, det behövs väl inte skrivas ner i ord. Sen att det skrivs så ytligt om saker och ting vad som händer i samhället är verkligen ett minus i sig, men det hör väl till den "typiska sthlmsbögen". Men som sagt, jag vill inget illa med det jag skriver och tycker men jag anser att man inte kan följa en blogg där det skrivs så förvrängt om hur man lever som bög (homosexuell) i samhället som han mestadels uppmärksammar i sin blogg. Jag menar, det är säkert många idag som inte har öppnat sig eller känner sig osäkra för sin sexuella läggning och om dom i sånt fall skulle följa denna idealiska blogg skulle dom bli rätt skrajja faktiskt, tro mig. Nu förstår jag varför sthlmare är som dom är, så trångsynta och manipulerande. Tur för mig då att jag inte bor och lever i det centrala Stockholm, och har aldrig gjort det tidigare heller samt kommer ladrig någonsin göra det över min döda kropp, jag trivs som bäst ute på landet där man får växa och gro i det gröna, istället att dö ut av alla avgaser samt gifter som släpps ut ur bilar, tunnelbanor, bussar m.m i stan.
Och återigen till den "typiska sthlmsbögen" han är ingen direkt empatisk person. Han är mestadels ytlig, tänker på hur han ser ut och vad han klär sig. "Allt ska vara märkeskläder samt att man inte får komma med samma skjorta på ett uteställe flera gånger för då anses man vara fattig och då tillhör man inte den idealiska gruppen "Sthlmsbögarna".
Sen brukar dom oftast festa varje helg och t.o.m på onsdagar då "lilllördagen" inträffar i veckan. Tänk på hur mycket man spenderar på sprit, kläder, make up, märkesvaror, parfym m.m
Inte undra på att det är dyrt att hålla sin status i topp i längden samt att man vill vara den "bästa varan" på köttmarknaden. Nu får jag nog avrunda denna krönika och får återkomma någon annan dag igen. Fortsättning följer...
/ Fredrik Björn som ej tillhör "Sthlmsbögarna"
Blixt och dunder, magiska under... not!
Ja, idag har det inte varit så fint väder ute, det är så himla typiskt när man är ledig idag. Men som tur var hade jag ju Jessicka hemma hos mig, vi spelade Singstar hela natten lång och sen såg vi på en skräckfilm som fick mig att bli rädd, så jag hade svårt att sova.. och det var p.g.a att det var en fiolist på filmen som först spelade en harmonisk melodi, som sen gick över till en iskallvridet spel, var tvungen att hålla mig för mina öron. Men Jessicka bara sa "Det där lät ju konstigt" medan jag själv var helt rädd liggandes på soffan, hehe.
Men nu ska jag återgå till vad som hände idag. Som sagt så har det inte varit fint väder idag för det har åskat och regnat hela dagen lång, så Jessicka var tvungen att stanna en stund till hos mig, men det var ändå kul att ha lite sälskap när man är ensam hemma. Så vi spelade Othello och Dam, det var kul.
Sen blev jag chockad över att det var någon som började prata utomhus i regnet, jag började undra "Vem kan det vara utomhus nu?" så var det bara min syster och hennes kille som kom i regnet.
Dom kom tidigare än väntat, helt dyngblöta efter en promenad i regnet, och det kan jag förstå är extremt jobbigt.. usch!
/Fredrik Björn
Spelar du bara tuff?
Efter en dag på jobbet samt en sväng i Täby för att köpa mig en skrivare så stötte jag på en trevlig gammal gubbe på busstationen hem. Han var trevlig att prata med, det kändes som om vi hade pratat med varandra tidigare och jag vet inte vad det var som fick oss att börja samtala med varandra, men jag tror det var något om en snusdosa på bänken. Han frågade mig " Är det här din snusdosa?" Och jag bara sa "Nej, det är inte min. Jag snusar inte ens men jag har rökt tidigare men precis slutat". Då sa han att han tyckte jag var duktig över att ha slutat röka och det var då vi började att prata om hur rökning egentligen påverkar oss samt ungdomar i dagens samhälle. Är det verkligen så att ungdomar påverkas av varandra när dom röker eller bli påverkade hemma av att deras föräldrar som röker, därmed börjar dom röka själva? Gubben jag talade med tror att det inte beror på att man ska spela tuff längre när man röker utan att det har någonting med en gen eller störning i hjärnan, som gör att man har det svårare att sluta röka i medelåldern. Det hade han tydligen läst i en undersökning som hade gjorts av en läkare, men jag var lite tveksam till det han sa.
Visst, en undersökning tar upp saker som kan vara sanna, men jag har en annan uppfattning på hur rökning påverkar oss och den lyder såhär. Man börjar röka för att det blir som en slags grupptryck i vänskapskretsen att man ska röka, därmed så börjar man nog röka, annars blir man utstött ifrån sitt så kallade "gäng". Men sen kan det också vara så att ens förälder röker och genom den vägen börjar man röka själv, för att man tidigare har varit en passiv rökare, för att man har inhallerat ens förälders rök i lungorna, som är dessvärre farligare än aktivt rökande.
Själv är jag inne på min tredje dag utan någon ciggarett i handen och det känns hur bra som helst, nu är jag på väg att bli rökfri helt och hållet. Adjö rök din äckliga mök!
/ Fredrik Björn
Jag tror dig Per-Robin Gustafsson..
Det är väldigt tråkigt att man ska bli utsatt för misshandel när man är ute en sen kväll i stan. Antingen så har man varit ute på krogen tillsammans med sina vänner, eller så har man varit och kollat på en film på bio. Klockan blir sen och det är mörkt ute och man ska bege sig hem i rask takt för att inte möta någon suspekt människa som kanske följer efter en vart man än går, det är en skrämmande tanke. Det är säkert många andra som känner som jag, när man är ute på en offentlig plats där det är mörkt och kusligt, man känner sig som ett byte för misshandlaren.
Jag har själv inte varit med om någon direkt misshandel, men jag har blivit förföljd av människor sen tidigare tillbaka. Det hände när jag och min dåvarande pojkvän skulle åka hem en sen måndagskväll, vi hade kollat på en film på bio och vi hade tänkt ta tunnelbanan till T-centralen. Vi höll varandra i handen och gick precis in i tåget, men tåget åkte inte iväg på en gång. Det var ett killgäng som hade spionerat på vad vi gjorde och det märktes klart och tydligt att dom inte tyckte om homosexuella och därmed så försökte dom ta sig in i samma tåg som vi åkte med. Men som tur var han dom inte i sista sekunden, utan dörren stängdes och vi flydde för våra liv. I det ögonblicket kunde allting ha ändrats, från ett liv i det öjusa till en blodpöl på golvet, tack du änglalika varelse som hjälpte oss.
Själv så är jag lite rädd för att åka tunnelbana på kvällen med tanke på alla brott som har skett just nere i tunnelbanorna samt ute på gatorna, man måste ha ett tredje öga i beredskap när man är ute sent om kvällarna, ett bra råd. Eller att du har en vän som du kan gå med hem, då är du i alla fall inte ensam om det väl skulle inträffa någonting.
Men varför jag tar upp det här just nu är för att jag läste ett utsnitt från Per-Robin Gustafssons blogg där han berätta om misshandeln hade varit med om. Jag är verkligen ledsen över att du har fått ta smällen av något så hemskt som kunde ha inträffat mig, det är inte värt det jag vet. Men du är i alla fall stark och står för den du är och det är ett bra föredöme för oss andra som väl kan hamna i samma situation som dig. Du är en bra förebild för alla homosexuella i samhället och det är att man ska stå för den man är huvudvida man blir behandlad, men misshandel och andra slags negativa handlingar är verkligen inget som ska finnas med på listan om att man är stolt för den man är, det ska raderas ut. Ni människor som inte begriper er på att man ska våga stå för den man är utan att behövas straffas för det, tycker jag väldigt synd om. Tänk om någon började kommentera och misshandla er för att ni är er själva? Glöm inte att var och en är speciell och begåvad på sitt vis samt att alla är olika, så är det bara punkt slut.
/Fredrik Björn
Börja studera inför våren 09 till Aspirant inom Försvarsmakten.
Jag känner att jag vill jobba med människor samt hjälpa dom som behöver hjälp, då tror jag att denna utbildning passar mig elegant. Nu är jag trött på att ha arbetat ett helt år, nu vill jag upptäcka något nytt samt lära mig andra saker än att ha bara suttit i kassan i en livsmedelsbutik.
Så jag ska söka till utbildningen nu i sommar och förhoppningsvis så kommer jag in på det jag helst vill läsa om, det är sjukvård/försörjning.
Sen efter utbildningen vill jag ut på utlandstjänst om jag nu får möjligheten till det. Om jag får chansen så tar jag den lätt.
/ Fredrik Björn framtida Aspirant!
Så jag ska söka till utbildningen nu i sommar och förhoppningsvis så kommer jag in på det jag helst vill läsa om, det är sjukvård/försörjning.
Sen efter utbildningen vill jag ut på utlandstjänst om jag nu får möjligheten till det. Om jag får chansen så tar jag den lätt.
/ Fredrik Björn framtida Aspirant!
Ja... nu är det dags att äntligen "flytta" hemifrån..
Det var inatt som allting ändrade mitt liv. Nu är jag tvungen att byta bostad under en period, förhoppningsvis är det bara en månad vi talar om, men man vet aldrig hur lång tid det tar innan kommunal går med på en förändring i busstrafiken. Idag börjar busstrejken över hela Stockholms län, ingen busstrafik kommer att finnas under en månad. Det kommer att bli väldigt ovanligt att inte se en buss åka förbi på vägarna, nu kommer det jämt och ständigt vara bilar som åker hit och dit, utan någon som sagt paus.
Tänk på hur miljön kommer att påverkas av denna busstrejk? Vem var det som sa att kollektivtrafiken lönades för miljön och ekonomin? Nu har det blivit betydligt dyrare att ta sig fram via kollektivtrafiken, samt att den nu inte ens går att använda sig av när man ska ta sig till jobbet samt i sitt sociala liv. Vad har egentligen hänt med vårt samhälle?
Visst, jag kan förstå att bussförare i dagens samhälle inte är nöjda med sin arbetstid, lön och kollektivavtal och därmed går ut i strejk för att få en bättre livsstil. Men vi människor som är beroende av busstrafiken drabbas väldigt hårt, speciellt dom som bara har busstrafiken i sin ort. Själv bor jag ute på landet i Norrtälje och därmed så drabbas jag väldigt hårt.
Jag som precis har skaffat jobb i Åkersberga som jag trivs med måste nu hitta på en plan som gör så att jag kan ta mig till och från jobbet. Därmed har jag valt att flytta hem till en kompis under tiden, när busstrejken är igång samt att det är min enda lösning av dagens problem.
Jag hoppas och vill att busstrafiken kommer att fungera som vanlig sen igen, men frågan är när den väl kommer tillbaka? Förut så klagade jag över att jag inte har så många busstider att passa, nu så har jag inte ens en buss som går förbi mig längre, ska det verkligen vara så att man ska vara tvungen att stanna hemma och känna sig isolerad i sitt hem? Då mår man inte alls bra i längden. Men man får bita i det sura äpplet och tänka att det snart är över.
/ Fredrik Björn
